Vi blev som dom andra

Samtidigt som fastighetsbolag och riskkapitalister firar vinster kämpar hyresgäster för att få ekonomin att gå ihop. Coronakrisen avslöjar ett Sverige som spricker i fogarna.

En gång i tiden var Sverige världsmästare i jämlikhet. Rikedomar omfördelades, möjligheter spreds. Men i dag är det som rockbandet Kent uttryckte det: ”vi blev som dom andra”.

Numera är Sverige det land i västvärlden där ojämlikheten accelererat som snabbast de senaste decennierna. Under samma period har den så kallade löneandelen, lönernas andel av förädlingsvärdet, sjunkit medan företagens vinster dragit iväg. Vi har fått en välfärd där färgen flagnar och en bostadsmarknad där sprickorna avslöjats.

I avtalsrörelsen kräver näringslivets företrädare att löntagarna ska hålla igen. Samtidigt flaggar hyresvärdar för hyreshöjningar och marknadshyror, med svindlande hyreshöjningar, ligger på regeringens bord.

Hyresgästerna har hamnat mitt i krisens orkan.

Men i bostadsbolagens halvårsprognoser lyser optimismen tvärtom igenom. Globala riskkapitalbolag intresserar sig, trots världsläget, för svenska fastigheter. Företagens kostnader ökar i lägre takt än hyrorna. Bolagens vinstkalas fortsätter. Även de allmännyttiga bostadsbolagen går som på räls. Mellan 2014 och 2018 kunde Sveriges kommuner kamma hem sammanlagt 3,3 miljarder kronor från bolagen.

Om vi vänder på perspektivet, utifrån hyresgästen, blir bilden en annan.

Fyra av tio hyresgäster fått en urholkad privatekonomi på grund av coronapandemin.

Enkätfabriken

För medan kurvorna för fastighetsägare och riskkapitalister pekar uppåt har fyra av tio hyresgäster fått en urholkad privatekonomi på grund av coronapandemin. Skulder till Kronofogden har skjutit i höjden. Rekordmånga ansöker om skuldsanering. Många barnfamiljer vräks eller riskerar att vräkas. Samtidigt har underhållet av fastigheter och lägenheter ställts in på många håll i landet.

Kontrasten är extrem. Bostadsmarknaden liknar alltmer en vallgrav mellan den som hyr en lägenhet och den som äger fastigheten.

Ändå måste hyrorna tydligen chockhöjas. Ändå ska den som tjänar minst nöja sig med en allt mindre del av lönekakan. Och ändå ska vi låtsas som segregationen inte finns.

Något är ruttet.

En gång i tiden var Sverige världsmästare i jämlikhet. Rikedomar omfördelades, möjligheter spreds. Men i dag är det som rockbandet Kent uttryckte det: ”vi blev som dom andra”.

Numera är Sverige det land i västvärlden där ojämlikheten accelererat som snabbast de senaste decennierna. Under samma period har den så kallade löneandelen, lönernas andel av förädlingsvärdet, sjunkit medan företagens vinster dragit iväg. Vi har fått en välfärd där färgen flagnar och en bostadsmarknad där sprickorna avslöjats.

I avtalsrörelsen kräver näringslivets företrädare att löntagarna ska hålla igen. Samtidigt flaggar hyresvärdar för hyreshöjningar och marknadshyror, med svindlande hyreshöjningar, ligger på regeringens bord.

Hyresgästerna har hamnat mitt i krisens orkan.

Men i bostadsbolagens halvårsprognoser lyser optimismen tvärtom igenom. Globala riskkapitalbolag intresserar sig, trots världsläget, för svenska fastigheter. Företagens kostnader ökar i lägre takt än hyrorna. Bolagens vinstkalas fortsätter. Även de allmännyttiga bostadsbolagen går som på räls. Mellan 2014 och 2018 kunde Sveriges kommuner kamma hem sammanlagt 3,3 miljarder kronor från bolagen.

Om vi vänder på perspektivet, utifrån hyresgästen, blir bilden en annan.

Fyra av tio hyresgäster fått en urholkad privatekonomi på grund av coronapandemin.

Enkätfabriken

För medan kurvorna för fastighetsägare och riskkapitalister pekar uppåt har fyra av tio hyresgäster fått en urholkad privatekonomi på grund av coronapandemin. Skulder till Kronofogden har skjutit i höjden. Rekordmånga ansöker om skuldsanering. Många barnfamiljer vräks eller riskerar att vräkas. Samtidigt har underhållet av fastigheter och lägenheter ställts in på många håll i landet.

Kontrasten är extrem. Bostadsmarknaden liknar alltmer en vallgrav mellan den som hyr en lägenhet och den som äger fastigheten.

Ändå måste hyrorna tydligen chockhöjas. Ändå ska den som tjänar minst nöja sig med en allt mindre del av lönekakan. Och ändå ska vi låtsas som segregationen inte finns.

Något är ruttet.

Fakta

  • De senaste åren har Sveriges kommuner plockat ut 3,3 miljarder kronor ur allmännyttiga bostadsbolag.
  • Under 2020 har fyra av tio hyresgäster fått försämrad privatekonomi.
  • Antalet som har skulder till Kronofogden ökade med 11,5 procent under den första halvan av 2020, jämfört med förra året.
  • I år har 15 325 personer ansökt om skuldsanering. Det är den högsta siffran någonsin och en ökning med 41 procent jämfört med 2019.